Diskussionsseminarium torsdagen den 5 november

GA5221, AUO kurs 2 (ht09)

Individen i samhället och samhället i individen (SVI)

1. metaforerna park och hav: park – i parken finns väl utvisade vägar att gå i form av asfalt/grusgångar. De flesta följer de vägarna, de som går utanför blir antingen tillbaka visade av dem som följer ”rätt väg”. Vänder man inte tillbaka med en gång gör man det antingen senare då sargad och smutsig eller så försvinner de helt. Om flera börjar följa samma nya vägar bildas tillslut en stig. Om stigen sedan följs av fler och fler blir den mer upptrampad än den ”vanliga” vägen som då börjar växa igen.

Hav – på havet finns inga synliga vägar utan varje båt åker sin egen väg, dock följer de flesta båtar samma linjer. Under ytan (undermedvetet) rättar sig båtarna efter grund och rev. Det är alltså därför de följer liknande vägar.

I skolan arbetar man mest utifrån de intelligenser som varit samma sedan skolväsendet började. de stilla sittande läs och skriv intelligenserna (Lingvistisk (språklig) intelligens, Logisk-matematisk intelligens).

På senare tid har andra intelligenser getts mer plats (Spatial (rumslig) intelligens Interpersonell (social) intelligens). Ju mer plats de får ju fler elever får ägna sig åt den intelligens de behärskar bäst.

De ursprungliga 7 intelligenserna är:                                                                                                                                             Lingvistisk (språklig) intelligens: Människor med väl utvecklad lingvistisk förmåga har stort ordförråd, god förmåga att tala, läsa och uttrycka sig i skrift, ett uttalat språköra och lätt för att lära sig främmande språk.Vidare tycker lingvisten om att lösa korsord, skriva brev samt fyller utan problem i blanketter och samlar fakta. Han/Hon uppskattar språkligt korrekta formuleringar och är bra på att förklara sammanhang.                                                                                                                                                                          Logisk-matematisk intelligens: Den logiskt-matematiska intelligensen är duktig på matematik, tänker logiskt, har god förmåga att planera, hålla en tidsplan och har kontroll på debet och kredit - har lätt för att göra uppskattningar av mått och vikt. Han/Hon har känsla för logiska mönster och sammanhang, förklaringar och analyser; kategoriserar, klassificerar, beräknar och prövar hypoteser.         Spatial (rumslig) intelligens: Människor med välutvecklad spatial förmåga har lokalsinne, dvs lätt att hitta vägen och att läsa kartor och diagram. Han/Hon lägger märke till små detaljer i sin omgivning och har lätt för att föreställa sig abstrakta saker, uppskattar konst, mode och inredning dvs har känsla för färg, linjer, mönster och form. Den spatialt intelligente lär inte heller ha några problem med att fickparkera.                                                                                                                                                                                   Kroppslig-kinestetisk intelligens: Här finner vi människorna som gärna arbetar med händerna, som älskar att uttrycka sig med sin kropp i idrott, dans och andra fysiska utmaningar. Kinestetikern provar sig fram för att lära sig nya saker, är bra på att skruva ihop monteringsfärdiga möbler, handarbeta, hobbyarbeta, leka med barn, laga mat och att baka. Han/Hon kommer bättre ihåg det som provats med händerna än det som bara beskrivits teoretiskt. I denna intelligens ingår speciella fysiska färdigheter som t ex koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet och hastighet.                                                                                          Musikalisk intelligens: Människor med musikalisk intelligens är intresserade både av att lyssna och själv utöva musik. De är bra på att känna igen melodier, slogans och sångverser och har stor förmåga att uppfatta, urskilja olikheter, omforma och uttrycka olika sorters musik. I denna intelligens ingår känsla för rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg hos ett musikstycke.                       Interpersonell (social) intelligens: Människor med interpersonell intelligens trivs bäst tillsammans med andra människor, är goda lyssnare, kan trösta och är lyhörda för andras problem. De vill arbeta ihop med andra människor, är bra på att leda och vägleda andra - och att medla vid konflikter. Dessutom har de stort tålamod i jämförelse med andra engagera sig gärna i föreningar. Denna intelligens kännetecknas också av stor förmåga att uppfatta förändringar i ansiktsuttryck, röstlägen och gester hos andra.                       Intrapersonell (reflekterande) intelligens: Människor med välutvecklad intrapersonell intelligens upplever stort välbefinnande av att vara ensam och njuter av sitt eget sällskap. Han/Hon har god förmåga att planera sin tid, förstår sina egna reaktioner och känslor, trivs med att arbeta självständigt,
vet på förhand vad som är bra eller dåligt för den egna personen och når ställda mål. Bra självdisciplin och mycket medveten om sina starka och svaga sidor.

Till den ursprungliga listan på sju intelligenser har Gardner senare lagt en åttonde och en nionde:                                                   Natur-intelligens: Typiskt för denna intelligens är förmågan att kunna förstå sammanhang i naturen, ett slags "ekologisk förmåga". Har en instinktiv förståelse för naturen. De har ofta gröna fingrar och en förståelse för djur. De vandrar på fritiden, är ofta djurägare och är intresserade av dokumentärfilmer om djur och natur. De är skickliga på att åtskilja olika trädslag, hundraser, fågelarter och blommor.                                                                                                                                                                                         Existens-intelligens: Människor med välutvecklad existens-intelligens har ett medfött intresse för de stora livsfrågorna. Finns Gud? Vart är mänskligheten på väg? Han/Hon reflekterar mycket över livet och döden och diskuterar gärna religion och filosofi.

2.      det första året filmen visar vad som ”på sin tid” antagligen var ganska unikt, nu känns det som att det är det som är “det normala”. Där ser man tydligt att om många mässiskor går samma ”nya” väg så bildas en stig. Ju fler som använder stigen desto mer synlig blir den och då blir det ju naturligt att färre går den ”gamla vanliga” vägen som börjar växa igen. Än så länge är det många som trampar den gamla vägen så den hinner inte växa igen så mycket. Efter som läraren i det första året ser på sin klass i ett havsperspektiv är det mer tillåtet att ta egna vägar, och när så många gör det hela tiden märks den ”vanliga” vägen inte så tydligt.

3.      Individers val är delvis fria val. I en familj där utbildning är viktig ”ska” man utbilda sig, den som inte gör det bryter mot normen. Sedan vad man utbildar sig till är det fria valet (så länge det håller sig inom familjens ramar) samhället bestämmer också över individers utbildning. Nu är det i princip ett måste att gå gymnasiet. Har man inte gjort det är det nästan omöjligt att få jobb. Och det är svårt även om man gått gymnasiet. För 30 år sedan var det inte så många som gick gymnasiet och ännu färre som gick högskola/universitet.

4.      ”I alla andra länder är bäst bäst, men i Sverige är lagom bäst” detta citat från GAS tycker jag stämmer in bra i det här sammanhanget. Klädsel till exempel man ska inte komma i kort kort kjol och urringat linne men heller inte i heltäckande slöja. Man ska tänka på vad man äter, men inte avstå från fläskkött. Man ska inte ha ”one night stands” men att inte ha sex före äktenskapet rynkas det på näsan åt. Man ska lyssna på den musik och klä sig i de kläder man gillar, så länge man håller sig inom vissa ramar.

Valfriheten inom normen är vad vi har i Sverige, både i skola, arbetsliv och fritid. Vad du gör på din fritid är din egen ensak så länge du inte bryter mot vad som är NORMALT.